Det som vi så länge har misstänkt har nu blivit verklighet, vår dotter har autism. Det är med blandade känslor man tar emot ett sådant här besked.
För det första är det skönt att veta vad det är som gör att hon inte är som alla andra barn, för det andra förstår man nu att hon mer eller mindre kommer att vara beroende av oss resten av sitt liv och att vi kommer att få lägga ner ett idogt arbete för hennes rättigheter som människa men även hennes samhälleliga rättigheter.
Hon fyller snart fem år och är på många sätt som alla andra barn bortsett från att hon inte pratar med oss eller leker med andra barn på ett normalt sätt.Hon äter bara vit mat, har skräck för tandläkaren, hårfrisörskan, hårtvätt hemma, är mycket otrygg i sociala sammanhang osv, listan kan göras hur lång som helst.
Hon har vid 3-4 tillfällen nickat på huvudet när jag har har ställt en ja eller nej fråga till henne, tiden stannar upp och jag är plötsligt världsmästare i kommunikation, eller är det hon som bestämt sig för att belöna mig med en nickning? Ja jag vet inte, svaret ligger i det stora och breda autismspektrum som dessa barn befinner sig i och ibland lämnar för en kort sekund för att snabbt dra sig tillbaka till sin egna "trygga tillvaro". Det ska även sägas att hon pratar ofta och ganska mycket men hon citerar saker hon hört på TV eller av andra människor samt att hon pratar för sig själv eller ut i tomma intet.
Vi går in i detta med stor optimism och kärlek till henne, och önskar så även vad gäller släkt och vänner. Det är vår skyldighet som föräldrar och anhöriga att ge henne bästa möjliga förutsättningar till ett oberoende och självständigt liv, det kan vi bara göra om vi tror på det vi gör.
Bifogar här en länk där ni kan läsa lite om vad det handlar om.
Detta är autism
Klicka här för att se en trailer från en fantastisk dokumentär.
Välkomna ombord ni som vill och är optimistiska inför vad som komma skall, nu börjar resan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar