Idag styrde jag och dottern kosan mot häststallet för att ta en ridtur i det fina vädret.
Det var en i vanlig ordning koncentrerad dotter som lyftes upp på hästen. Vi hade tagit med en filt som hon fick sitta på, på så vis slapp hon sitta på knölen på sadeln. Hon fick ansvaret för den vänstra tömmen och hon tog uppgiften på allvar och höll den lagom sträckt under hela ridturen.
Idag provade vi något som vi aldrig hade gjort innan, nämligen galopp. Det var en obetalbar stund när hästen flög fram och dottern satt lätt hukad framför mig och ropade "fortare fortare" medans hennes hår flög för vinden. Hon njöt i fulla drag och det märks att det där med autism och hästar är något alldeles speciellt. Det ska snart bli fler ridturer och nästa gång så ska hon få prova på att hålla i båda tömmarna samtidigt, vi skyndar långsamt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar