På plats fanns en psykolog som med vår hjälp skulle lokalisera dotterns problemområde som vi ska börja att jobba med när väl habiliteringen sätter igång.
Vi var ganska klara med vilka område vi skulle ta oss an: Tal, kommunikation och koncentration.
Positivt var att psykologen verkade tycka att dotterns framtidsutsikter verkade ljusa och han antydde att saker och ting kunde vara betydligt värre, utan att han för den delen sa det rakt ut, skönt att höra.
För övrigt kommer psykologen att vara med under hela resan och fungera som ett stöd till familjen och hjälpa till om det uppstår problem att få vardagen att fungera.
Nästa gång ska vi träffa kuratorn som inte kunde medverka idag, då ska vi fylla i ansökan om vårdnadsbidrag och ge tips på olika fonder vi kan söka pengar från för att underlätta den ekonomiska ansträngningen som det innebär när man har ett barn som har gått vilse i det stora autismspektrumet.
Kuratorn ska även tipsa om vilka hjälpmedel vi har möjlighet att få till dottern för att underlätta hennes vardag. Det kan vara allt från klockor med bilder till rent fysiska hjälpmedel.
Bilden nedan på en autistisk flicka får illustrera det stora frågetecknet som fortfarande finns vad gäller autism
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar