Nya besök.

Denna veckan har innehållit ett besök på habiliteringen för enskilt stödsamtal med kuratorn. Jag har lite svårt att säga om det gav mig något. Tanken med stödsamtalen är att sätta ord på dem känslor, tankar och funderingar man som förälder har om sitt autistiska barn och hela situationen.

Nu första gången så hette samtalet "Diagnosen" sen fanns det ett femtontal olika underkategorier som man pratade om, tex sorg, skuldkänslor, vrede, uppgivenhet, kämpaglöd osv.

Veckans andra besök gick till en föräldrakurs för föräldrar med barn som befinner sig i autismspektrat. Nu första gången så började vi med att presentera oss och vårt barn, sedan gick specialpedagogen igenom allt från dem olika symtomerna till olika förhållningssätt.
Det är många känslor som bubblar i en när man sitter ner med andra föräldrar som är i samma situation som en själv och förstår att vår dotters autism är ganska grav jämfört med deras barns. Dottern uppfyller i stort sett alla kriterier som finns inom autism. Dem andras barn hade knappt hälften av symtomerna.

Som lök på laxen denna veckan så har vi fått besked av veterinären att vår hund lider av Artros/spondylos i ländryggen och höfterna så nu ska han börja att medicineras för att göra hans sista levnadsår något så när smärtfria. Den som säger att livet är rättvist är välkommen hit....

Vi har pratat om att det kunde vara på sin plats med en semesterresa utan barn någon gång i år, vi får se hur allt klaffar med pengar, barnpassning och hundpassning.